Om rättigheterna till Lovecrafts verk

Jag hade egentligen här och nu tänkt att skriva om Lovecrafts rasism – arbetar faktiskt med en essä, eller kanske snarare en artikel, om ämnet, vilken lär publiceras i ett ännu icke bestämt forum. Men då diskussionerna fortsätter sedan mitt senaste Lovecraft-inlägg: Om kritiken mot svenska Lovecraft-översättningar – inser jag att något vidare bör tilläggas i den pågående debatten.

Den text som följer är i det närmaste direkt hämtad från Wikipedia, men är av undertecknad redigerad med tillägg, samt omstrukturerad, (på ett sådant sätt att texten inte förlorat någon i sammanhanget väsentlig information – men däremot med lite mer info).

Jag misstänker för övrigt att det är en eller flera svenska Lovecraft-kännare som ursprungligen tillsammans redigerat fram denna utomordentligt intressanta text, som jag hoppas kan tillföra den pågående diskussionen något, eftersom det rör sig om bakgrundsmaterial till varför August Derleth och Donald Wandrei som startade bokförlaget Arkham House gjorde som de faktiskt gjorde:

Om rättigheterna till Lovecrafts verk

August Derleth och Donald Wandrei hävdade att de hade äganderätt till Lovecrafts verk, då Derleth 9 oktober 1947 köpte alla rättigheter till pulptidskriften Weird Tales, vari Lovecrafts noveller i första hand publicerats under hans levnadstid. Men sedan april 1926 hade H. P. Lovecraft förbehållit alla rättigheter till andrahandsutgivning för sina berättelser som publicerats i nämnda tidskrift. Tidningen ägde på sin höjd rättigheterna till sex av Lovecrafts berättelser. Vilka sex låter jag vara osagt, eftersom jag inte vet. Så även om Derleth verkligen förvärvade rättigheterna till Lovecrafts berättelser finns inga bevis på att upphovsrätten förnyades eller att han de facto hade laglig rätt till mer än sex noveller.

Nu är allt som publicerades i USA före 1923 kulturellt allmängods. Därför går åsikterna isär gällande rättigheterna till Lovecrafts verk publicerade efter 1923 gått ut eller inte.

Frågorna koncentreras till huruvida upphovsrätten för Lovecrafts verk förlängdes enligt den amerikanska upphovsrättslagen 1976 angående material skapat före 1 januari 1978. Om så skedde skulle Lovecrafts verk vara skyddade 75-95 år efter författarens död enligt Sonny Bono Copyright Term Extension Act från 1998. Det innebär att vissa av hans verk skulle vara upphovsrättsskyddade fram till 2019. Även Europeiska unionens direktiv om harmonisering av upphovsrättsskydd från 1993 gör gällande att upphovsrätt gäller 70 år efter författarens död. (I de länder som följer Bernkonventionen upphovsrättskyddas material 50 år efter författarens död.)

Enligt den framstående Lovecraftkännaren S. T. Joshi ska Lovecrafts verk vara kulturellt allmängods. Upphovsrätten till de skönlitterära verken bör rimligtvis ha ärvts av Lovecrafts enda överlevande arvtagare, mostern Annie Gamwell, enligt Lovecrafts testamente från 1912. Gamwell dog 1941och rättigheterna till Lovecrafts verk ärvdes av Ethel Phillips Morrish och Edna Lewis. Dessa skrev dock ett kontrakt som gav bokförlaget Arkham House – som då ägdes av August Derleth och Donald Wandrei – rättighet att publicera Lovecrafts verk, men Lovecrafts släktingar behöll fortfarande upphovsrätten. Det finns heller inga bevis på att upphovsrätten efter 28 år förnyades, vilket således gör det troligt att Lovecrafts verk tillhör det kulturella allmängodset.

Det är en riktigt invecklad diskussion om vad som är rätt respektive fel. Men om nu Arkham House köpte rättigheterna att publicera Lovecrafts verk av dennes arvtagare kan man fråga sig om dessa skrev på eller gick med på att förlaget fick göra vad de ville med texterna?

Enligt en essä av Peter Ruber (den nuvarande redaktören för bokförlaget Arkham House) finns brev, upptäckta i juni 1998, vilka beskriver Derleths och Wandreis förvärvande av Lovecrafts kvarlåtenskap. Det är dock oklart om dessa brev motsäger Joshis syn på Lovecrafts upphovsrätt.

Men bortsett från de juridiska oenigheterna kring Lovecrafts skönlitterära verk var han själv mycket generös med sina alster och uppmuntrade aktivt andra (främst brevledes) att låna idéer från hans verk, speciellt rörande mytologin kring Cthulhu. Och under Lovecrafts livstid och efter hans död har en närmast otalig mängd författare och konstnärer bidragit till och berikat mytologin med berättelser och hänvisningar till Lovecrafts verk. Boken/begreppet Necronomicon är ett väldigt tydligt exempel.

Men i själva verket har helt tillförlitliga pocketutgåvor av Lovecrafts skönlitterära prosa ALDRIG utgivits. De fullständigaste utgåvorna har de facto publicerats av just Arkham House och är: ”At the Mountains of Madness and Other Novels”, ”Dagon and Other Macabre Tales”, ”The Dunwich Horror and Others”. samt ”The Horror in the Museum and Other Revisions”.

Lovecraft-publikationerna från Arkham House, från 1984 och framåt, är baserade på originalmanuskript och tidiga publikationer – så långt detta är möjligt – och överträffar därmed alla andra utgåvor. Synnerligen intressant, med tanke på vilka som grundade förlaget. Ska man läsa några pocket-utgåvor av Lovecraft bör man främst välja Penguins, och särskilt framför förlaget Harpers Omnibus-utgåvor, då dessa innehåller betydligt fler fel, som inte ens i oändligt många nytryck korrigerats.

Annonser

~ av Fredrik F. G. Granlund på måndag, 30 juni, 2008.

7 svar to “Om rättigheterna till Lovecrafts verk”

  1. Förra året var det 70 år sedan Lovecraft dog, och denna 70-årsgräns tror jag betyder fritt fram i copyrighthänseende. Är det t ex därför vi fått relativt många Lovecraftutgåvor på svenska på sistone (Alastor Press, Vertigo, Bakhåll)?

    Gilla

  2. Det stämmer delvis. Det var bra att du tog upp detta 70-årsjubileum. Jag har nu därför uppdaterat texten, och tillfört den mer information om den amerikanska upphovsrättslagen.

    Vad gäller alla de svenska Lovecraft-utgåvor som nu publiceras, så tror jag inte detta beror på något annat än att Lovecraft ligger i tiden – böcker av författaren är bra och säljer och skapar intresse bland oss fantastikälskare. Förlagen publicerar det de anser är bra – och det de publicerar är bra.

    Gilla

  3. Tjo FG!
    Har du helt snöat in på HP senaste tiden?
    Fast det låter intressant, förbannat kul att det går framåt med artikelskrivande, hoppas det går lika bra med novellarbetet.
    Mvh S.

    Gilla

  4. Jo, Stewe, jag har väl snöat in en hel del på Lovecraft. Men det är inte så konstigt. Om du kollar kommentarerna på mina senaste inlägg märker du hur debatterna fortgår. Oerhört trevligt. Och nu när du är hemma i Sverige igen, hoppas jag att även du ger dig in i den oerhört intressanta diskussion som pågår.

    Vidare kommer säkerligen även nästa inlägg att handla om Lovecraft, då Jens Heimdahl själv föreslagit att jag ska publicera hans artikel som vi till stor del behandlar och diskuterar här på marmeladkungen.

    Samtidigt skriver jag på en artikel om Lovecrafts rasism, så mer kommer att följa – fast artikeln publicerar jag nog i någon tidskrift istället för här på min blogg.

    Noveller skriver jag i mängder, men nu har både min stationära dator OCH min Laptop kraschat – så det är lite svårt.

    Mvh, F. G.

    Gilla

  5. Hur är det med Lovecraft-material som inte publicerats ännu? Jag tänker då framför allt på breven. Det tycks som om Lovecraft Properties, som ägs av Robert C. Harrall (dottersonson till Ethel Phillips Morrish och därmed släkt med Lovecraft) gör anspråk på sådant material, för jag tycker att jag ser noteringar hela tiden om att något publicerats med Lovecraft Properties’ tillstånd (detta inkluderar för övrigt Penguin-volymerna).

    Gilla

  6. Jag får nog säga att jag inte på eoner äger samma kunskap i ämnet för att bidra med något till debatten, inte heller är jag särskilt intresserad av HPL, förutom att läsa honom sporadiskt.
    Vilket märks inte minns på mitt frågetecken till ansikte när du nämner Lovecrafts Rasism -det är inget jag har hört talas om tidigare. Ska bli intressant att läsa om det i din artikel.

    Gilla

  7. Kul att du ser fram mot min Lovecraft-artikel, Stewe. Det gör jag också. Plus att det verkar som att det blir tre artiklar om Lovecraft istället för bara en.

    Annars kan du ge dig in i debatten genom att ställa frågor. Bara ett tips. Här finns minst sagt sakkunniga att fråga! Tror att även du kan få mening i debatterna, och jag vet att vi kunniga åtminstone i allmänhet är villiga att dela med oss av vår kunskapsbas för att skapa mersmak…

    v.h.
    F. G.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: