nya rekord, nya möjligheter, nya sätt att tänka

1. VINCENTS TILLSTÅND

Vincent har med all sannolikhet åkt på en infektion. Detta ska botas med ett penicillin med brett spektrum, som dödar allt – vilket i sin tur innebär att han blir ännu mer känslig för bakterier efter penicillinkuren. Han har blod i avföringen. Han lider.

Jag har även fått reda på att 7/10 barn som föds med Vincents hjärtfel lider av mongolism. Vilket alltså är ytterligare är en sak vi brutit mot oddsen med. Vincent, denna outsider, är nämligen allt annat än mongoloid. Samtidigt är han ju en pojke, vilket också är en oddsbrytare då fler flickor än pojkar föds i denna vår fantastiska och underliga värld.

För övrigt hade jag idag ett längre samtal med intensivavdelningens överläkare. Jag frågade honom (bland annat) vad som hade hänt om Vincent fötts för 30 år sedan (tänkte på mig själv då jag fyller 29 den 27 augusti), och överläkaren svarade kort och gott: ”Då hade han dött!”

Man måste vara glad för det lilla, som oftast är det STORA…

Annars hade inte följande foto varit möjligt!

2. BLOGGEN MARMELADKUNGEN

Samtidigt mitt i allt eländes elände slår min blogg alla rekord, dag efter dag. Så jag förstår att det är många som bryr sig om mig och Vincent. Eller så är det något jag skrivit som varit särdeles bra. Men det tror jag inte. Jag strävar snarare efter att hålla en god och jämn textkvalité, att alltid överträffa mig själv. Och med bra innehåll. Vilket jag hoppas att jag lyckas med. Kom gärna med förslag till förbättringar. Jag läser och ser er!

3. PUBLICERAD MARMELADKUNG

Jag publicerades idag, eller igår, jag vet i det närmaste knappt inte längre vilken dag det är. Dagarna flyter ihop. Jag och Jennifer sover bortåt tretton till femton (!) timmar per dygn, och vi har alltså totalt vänt på dygnsrytmen. I och för sig inte så konstigt med rådande omständigheter!

Publiceringen är för övrigt i tidskriften Eskapix, och jag har brevledes, från medförfattaren Stewe Sundin, fått reda på att mitt namn står med på omslaget. Tyvärr har jag inte sett det, men kan bjuda på numrets innehåll. Och jag kan också nämna att flera redaktörer anser att novellen jag medverkar med är den bästa jag skrivit så här långt i min författarkarriär. Nu återstår bara avvaktan från min sida och omdömen från ER.

ESKAPIX VOL VI:

CAMILLA JÖNSSON: HAVETS DÖTTRAR
Vackert och erotiskt om en man och en sjövarelse

STEWE SUNDIN: NATTFÄRD
Skön skräckberättelse i klassisk stil

GUY DE MAUPASSANT: GRAVSKÄNDAREN
Klassisk skräcknovell med romantisk twist

GUNNAR BLÅ: DEMONEN
Den svenska litteraturens enfant terrible med erotisk skräck

FREDRIK F.G. GRANLUND: KÖTTETS LUST
Mörk och suggestiv fantasy.

KARL SMUTS: STADEN
Surrealistisk skräck från Göteborg

HP LOVECRAFT: OUTSIDERN
Klassisk skräck.

LYRIK
LINDA ÅGREN: LORELEI

SERIER
KIM W ANDERSSON: LOVE HURTS

ARTIKLAR
SKRÄCK OCH SEX

OMSLAG
ARANTZA

Vad ska jag säga? Det känns STORT. Och kanske särskilt att mitt namn för första gången i min författarkarriär står med på omslaget, vilket bara det gör Eskapix volym VI historiskt. Så passa på att köpa denna volym här

Annonser

~ av Fredrik F. G. Granlund på lördag, 16 augusti, 2008.

18 svar to “nya rekord, nya möjligheter, nya sätt att tänka”

  1. Har nu länkat dig på ”galaxen”.

    Behöver dock fortfarande din hemadress för att kunna skicka boken. Kanske har du fullt upp med annat nu, inte hunnit kolla mailen, det kan jag förstå. Nåväl, all the best…

    Gilla

  2. Har de översatt Lovecrafts ”The outsider” till ”outsidern” på svenska. Så taffligt. När kommer ”Caset Charles Dexter Ward”?
    Bra blogg, förresten.

    Gilla

  3. Jag tycker inte ”Outsidern” är så taffligt, kanske tråkigt men absolut inte fel. ”Outsider” finns med i svenska akademins ordlista och räknas till de engelska låneorden och kan böjas med ”Outsidern” eller ”Outsiders”. Däremot engelskans ”case” är ett ord som svenska språket ännu inte lånat, därför skulle ”Caset Charles Dexter Ward” inte fungera som ”svensk” översättning .

    ”…Exempelvis är möjligheterna att anpassa de engelska lånorden i skrift små om man undantar ord med stum ändelsevokal (t.ex. date, site, rave) som idag (åtminstone i avledningar) allt oftare skrivs efter mönstret tejp, alltså dejta, sajt, rejva. Andra undantag är vissa engelska lånord med kort rotstavelse (t.ex. webb, flopp) som visat sig vara lättare att anpassa än andra äldre ord av samma typ (pop, bag, fan osv.). Utöver detta är möjligheterna idag små att anpassa skriften av engelska ord som cocktail, cowboy, designer, outsider osv.”

    – Svenska Akademins Ordlista om engelska låneord.

    Gilla

  4. Det är väl antagligen den översättning (av Alf Agdler, råkar jag minnas t.o.m.) som publicerades i kioskboksserien Kalla Kårar, som så många andra översättningar Eskapix använder. The Outsider har översatts som Främlingen tidigare; jag själv skulle nog föredra något i stil med Den utanförstående eller någon mindre knölig variant. ”En outsider” är modern svengelska.

    Gilla

  5. Jag tyckte titeln var okej.
    Novellen i sig var däremot ingen höjdare. Tjatig, som så ofta Lovecrafts grejor var.
    Gravskändaren av Guy de maupassant var däremot en riktigt trevlig liten lässtund.

    Gilla

  6. pezminator: Titelöversättningen ”Outsidern” användes redan 1997 i Sällsamma berättelser i mästarklass av Sven Christer Swahn.

    Aleph: Alf Agdlers översättning hette ”Monstret utifrån”. Även ”Återkomsten” har använts, av Sam J. Lundwall.

    Gilla

  7. ”Outsidern” är modern svengelska och mycket missprydande i sammanhanget. Punkt! 😉

    Gilla

  8. Martin A: Det är kanske Sven Christer Swahns översättning som använts. Men karln blev ganska gaggig och stilistiskt flummig mot slutet, vet jag eftersom jag arbetade med honom (samt har en hög med hans opublicerade, sista skräcknoveller i Alephs lager – det är mycket märklig läsning); och Sällsamma berättelser i mästarklass kan jag inte påstå utmärker sig genom gedigen redigering eller bra översättningar.

    Gilla

  9. Aleph: Jo, jag håller med beträffande ”Outsidern”. Jag läste aldrig Swahns översättning; noterade den bara till min förhoppningsvis kompletta bibliografi över Lovecraft på svenska. Jag kommer nogsamt att ta en titt i Eskapix för att få med även denna publikation.

    Jag tycker nog Jungstedts ”Främlingen” är den bästa svenska titeln hittills.

    Gilla

  10. ”Främlingen” är också den titel Charlotte Hjukström använde i ”Pickmans modell och andra noveller”, som kom ut tidigare i år. Även om ”Främlingen” är mindre exakt rent betydelsmässigt än ”Outsidern”, så klingar ”Främlingen” bättre..Jag instämmer alltså i Alephs påstående 12:04

    Gilla

  11. Ah, var ska jag börja?

    Svensson: Min adress är Fredrik F. G. Granlund, Mariagatan 15, 542 34 Mariestad – är dock kvar i Göteborg, och har försökt få iväg några mejl till dig om detta, men ditt mejlprogram verkar uppfatta mig som spam, så det kan tyvärr dröja lite innan jag kommer hem och kan skicka dig ett ex av min diktsamling.

    Vänligen glöm inte signera boken du skickar mig. Alltid guld värt för en bibliofil som mig själv. Tack på förhand!

    Gilla

  12. Pezminator och Kristina: Jag får buga och tacka – och välkomna er in i diskussionerna här på Marmeladkungen. Redan glänser min tillvaro till och ni sprider värme bland oss inbitna fantastikälskare. Att ni sedan även verkar ha vettiga åsikter talar också onekligen som era fördelar. Intressant. Fortsätt gärna.

    Gilla

  13. Vad gäller diskussionen om hur titeln The Outsider bör översättas, tja det tål ju att diskuteras. Främlingen ser jag nog personligen som ganska bra, men Outsidern är, vilket också Kristina, korrekt svenska.

    Sedan har inte jag läst denna Eskapix-version (däremot de övriga ni diskuterar), men kan ändock misstänka att det rör sig om en nyöversättning av Henrik Holmström. Har vi tur kanske han går in här och kommenterar… För jag har Sällsamma berättelser i mästarklass (av Swahn – och boken är, precis som ni anmärker, inte värst bra), Kalla Kårar-varianterna, och troligen även Sam J. Lundwalls översättning.

    Fast jag befinner mig nu i Göteborg, på Östra Sjukhuset ,och har därför inte tillgång till vare sig böcker i mitt bibliotek eller Eskapix.

    // F. G.

    Gilla

  14. F.G.: Jag tackar för de vänliga orden. Jag kommer i alla fall att fortsätta läsa här, tack vare din entuasiam och kunnighet. Jag har faktiskt bara varit intresserad av Lovecraft i ett par månader, och det var när jag googlade honom som jag hittade hit.

    Gilla

  15. Nu ska vi se! Jag skickar iväg ett mejl till Henrik Holmström som redigerar samt ger ut Eskapix och ber honom helt enkelt gå in här och lämna en kommentar – för åtminstone jag vill ha mer fakta om översättningen ifråga, som här diskuteras.

    Pezminator: Väldigt trevligt att du av alla bloggar fann min när du sökte på Lovecraft. Väldigt trevligt! Jag tror jag själv banne mig ska ta och googla på den gode Lovecraft, för att ta reda på hur marmeladkungen står sig jämte andra bloggar.

    Lovecraft föddes för övrigt denna dag, 20 aug, 1890. Och ett STORT grattis går ut till denne utmärkte individ och författare som påverkat oss så! vart han än må befinna sig.

    Gilla

  16. Trevligt att en novellöversättning vållar sådan diskussion, och jag håller med om att ”Outsidern” inte är en helt klockren översättning av ”The Outsider”. Problemet är att svenska språket inte har något ord som helt överensstämmer med engelskans ”Outsider”. En ”outsider” är ju inte enbart någon ”utomstående” utan någon som inte passar in i samhällets norm, det vill säga någon som står utanför det övriga samhället. Ett liknande ”svengelskt” ord som allt mer börjar användas till vardags är ”underdog” (som inte heller det har något klockrent svenskt alternativ).

    Personligen tycker jag trots allt att ”Den utomstående” borde vara en bättre översättning än ”Outsidern”. Anledningen till att vi valde ”Outsidern” var helt enkelt, och något så jäkla simpelt och ”taffligt”, som att det såg bättre ut rent typografiskt. Rubriken (titeln) blev helt enkelt lagom ”fet” för sidhuvudet:-)

    För översättningen står en tjej som heter Jenny Rydh, sedan kan väl jag tycka att det inte är någon större idé att köra repriser av redan översätta noveller. De flesta böcker som nämns ovan går ju fortfarande att få tag på (bibliotek, auktionssajter). Bättre att översätta noveller som ännu inte finns på svenska. Jag har till exempel Robert E Howards ”Röda skuggor” (red shadows) och Bram Stokers ”Den vita ormens näste” (The lair of the white worm) liggande i byrålådan, och så här med facit i hand hade det varit bättre att köra på Howard än Lovecraft.

    Och till Fredrik F.G. Granlund – jag läser din blogg med stor behållning. Keep up the good work!

    Hoppas allt löser sig för dig och din familj. Mina tankar är hos Er…

    Gilla

  17. Ah, Henrik. Tack för svaret. Och genast har vi ett förslag till en förbättring i tidksriften Eskapix: att i slutet av översatta noveller skriva ut vem som står för översättningen.

    Ser faktiskt mycket fram emot översättningarna Röda Skuggor samt The Lair of the White Worm (filmen är ju för övrigt hur trevlig som helst! Hugh Grants första roll, om jag inte missminner mig. Väldigt underskattad film! )

    Jag läser din blogg också – är inne dagligen.

    Tack!

    Gilla

  18. […] nya rekord, nya möjligheter, nya sätt att tänka […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: