Charles Bukowskis syn på författare

Läser för närvarande (som vanligt bland annat) romanen Kvinnor av Charles Bukowski.

Boken Kvinnor håller jag inte alls såsom någon av Bukowskis bättre, men den är underhållande, vilket Bukowski på ett eller annat sätt nästan alltid lyckas vara. Men ska jag rekommendera något av honom  blir det: Postverket, Factotum, Min Oskuld och Pearl Harbour, samt kanske särskilt (!) hans sista roman, Pulp.

Men vid genomläsningen av Kvinnor fastnade jag dock för ett författarens uttalande om författare. Så håll till godo av kultförfattarens synnerligen underhållande och definitivt tänkvärda ord om oss författare:

”En sak är besvärlig med författare. Om det som en författare skriver ges ut och säljer i riktigt stora upplagor tror författaren att han är något. Om det som en författare skriver ges ut och säljer i medelmåttiga upplagor tror författaren att han är något. Om det som en författare skriver ges ut i bara ett fåtal exemplar tror författaren att han är något. Om det som en författare skriver aldrig ges ut och han inte har råd att ge ut det själv, då tror han verkligen att han är något. Sanningen är emellertid den att det är mycket ont om folk som är något. Verklig storhet finns nästan inte, den är nästan osynlig. Men man kunde vara säker på att de sämsta författarna hade det bästa självföftroendet, minst tvivel på sig själva. I vilket fall som helst skulle man undvika författare, och jag försökte undvika dem, men det var nästan omöjligt.  De hoppades på något slags brödraskap, något slags gemenskap. Detta hade ingenting alls att göra med att skriva, ingenting av det var till någon hjälp framför skrivmaskinen.”

(Charles Bukowski; Kvinnor; sid 192)

(På nästa sida avslutas det hela, lustigt nog, med att en person säger till Chinaski (Bukowskis alter ego) att:

”Chinaski, du är en av de två tre bästa levande poeterna just nu. Du slår verkligen. Du skriver häftigt. Men jag är också på väg! Låt mig få läsa mina prylar för dig! […]”

”Nej […], vänta ett tag! Jag vill inte höra dom.”

Vilket i sin tur följs av lite mer skryt om att Chinaski får 75 brev från fans i månaden…

Underhållande?

Oh, ja.

Advertisements

~ av Fredrik F. G. Granlund på måndag, 18 augusti, 2008.

8 svar to “Charles Bukowskis syn på författare”

  1. Får nästan lust att läsa lite Bukowski: både du och Stewe har nämnt honom på respektive blogg.

    Och apropå detta att vara författare, att se sig som ”stor” eller inte. Bäst är väl att vara smått helgonlik, tänka ”jag skriver det jag skriver, sedan får folk säga vad de vill; framgång eller nederlag, stor upplaga eller liten, allt är likgiltigt förutom själva skapandet”.

    Ja, så där bör man tänka. Kanske kommer man en vacker dag också att göra det, av sig självt…

    Gilla

  2. Jag gillade Kvinnor, men håller med om att det inte är hans största stund. Fast kanske roligaste, formuleringarna är fantastiska emellanåt.
    Hollywood är i mitt tycke den sämsta, men lika förbannat är den bättre än det mesta som getts ut.
    Pulp S K A jag läsa någon dag, bara jag hittar den -eller kommer ihåg att beställa den på bibblan.
    mvh s.

    Gilla

  3. ”bättre än det mesta som getts ut” -blev lite fel. ”bättre än det mesta jag läst” låter något bättre.
    För tro´t eller ej, har jag inte läst allt som getts ut=)

    Gilla

  4. aaaahhhh… Kommentarerna strömmar in, och de är så trevliga att läsa, grabbar!

    Som jag ser det bör alla skribenter åtminstone ha läst åtminstone NÅGOT av Bukowski – och nu har exempelvis du gjort det Svensson, även om det inte är en hel bok.

    Tror faktiskt jag ska ta och bjuda på ännu ett citat ur kvinnor, som jag även det finner ytterst passande. Ja, det får bli mitt nästa inlägg!

    Gilla

  5. Käre Svensson från Galaxen,

    Ja, så där bör man tänka. Kanske kommer man en vacker dag också att göra det?

    Man kanske bör tänka som du tänker eller skriver, men du är väl också publicerad och stor eller helgonlik, och visst tänker väl även du att du skriver det du skriver och att folk får säga vad de vill, vilket man i allmänhet oftast gör (själv har jag fått mycket lite kritik – men all kritik är hemsk och ändå bättre än ingen kritik) – men kom inte och säg att du inte uppskattar skapandet! Du har en blogg som jag länkar till. Du skriver bra. Du skriver. Du skapar. Du får läsare. Du är som mig, som Bukowski, som så många andra: du VILL skriva – det får dig att må bra (eller bättre) och du har en publik (hur många unika besökare per dag har du i genomsnitt?).

    Men visst uppskattar du själva skapandet!

    (Jag kanske låter cynisk. Men det är jag också! Men det är väl ändå inte att undra på…?)

    v.h. effgee.

    Gilla

  6. Stewe: Hollywood är i mitt tycke den sämsta, men lika förbannat är den bättre än det mesta som getts ut.
    Pulp S K A jag läsa någon dag, bara jag hittar den -eller kommer ihåg att beställa den på bibblan.

    Öh. Hollywood är ingen höjdare. Men för mig som älskar filmen Barfly (som romanen handlar om – och som i övrigt får dåliga omdömen av alla andra än mig; även av Bukowski) så var den ändock väldigt intressant. Men jag instämmer i att den kanske är sämsta romanen? Fast jag tycker nog egentligen sämst om novellsamlingen Badkarsmusik och någon annan novellsamling, och även om ”En snuskgubbes anteckningar”. Föredrar hans tidiga och sena romaner. Postverket, Factotum (även filmatiseringen!) samt hans sista roman PULP (den SKA du läsa) vidhåller jag är de bästa. Att jag nämnde ”Min oskuld och Pearl Harbour” i mitt inlägg vet jag egentligen inte varför. Tycker inte den är sådär bra som de övriga jag nu nämnt.

    Gilla

  7. Jo, alltså, det fina svaret, den exemplariska attityden är ju att gilla skapandet som sådant. Och det gör jag!

    Sedan kan man ju alltid önska sig större upplaga… ja… men då kommer jag att tänka på Stendhal, som sa att den ideala läsekretsens storlek är 30 pers. Och där ligger jag väl idag. För mina böcker.

    Sedan bloggbesökare: jag har inte lyckats installera en räknare. Men bloggen var värd 64 000 kronor i en mätning, ett så kallat fiktivt värde, men ett mått på trafiken likafullt. Vilket gör bloggen något större än de minsta, men inte så stor som de stora som är värda uppåt miljonen.

    (Värdet indikerar hur mycket annonspengar man kunde dra in. Kolla ”bloggvärde.se” och mät din egen blogg!)

    Gilla

  8. Förstår inte riktigt hur det värderas, men 33 318 kr är Marmeladkungen i nuläget värd. Förmodar därför att Svenssongalaxen är mer frekventerad.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: