Ett ögonvittne till Marmeladkungens olycka

Får mycket post för vad jag skriver om här på Marmeladkungen: senast idag en artikel om Lovecraft som publiceras härnäst, frågor från Stephen King-samlare, och andra som samarbeta litterärt, att jag ska läsa och kommentera deras noveller och dikter, andra som villl komma och besöka mig i Mariestad och se mitt bibliotek, köpa böcker och/eller diskutera litteratur. Men ingenting kommer i närheten av mitt eget personliga intresse gentemot det meddelande jag idag erhöll via mitt Facebook-konto, från en man, tillika bloggare, vid namn George [censurerat efternamn]:

”Jag såg när du ramlade från taket. Jag skrev om det på min blogg. Meningen var absolut inte att använda händelsen i humoristiskt syfte eller att förminska det hela, jag bara minns det hela så tydligt. Jag visste inte vad du hette eller vad som hänt med dig eller något sådant men min mor tipsade mig om din blogg och jag förstod av den att det var dig jag refererat till. Hoppas allt är bra idag. Ta hand om dig.

/George”

Naturligtvis surfade jag in på George blogg (tidvisuppehall) och fann snart, efter en sökning, följande inlägg från 15 september:

Ansiktsmask

”Det händer att jag applicerar en ansiktsmask, en rengörande, sträv, vit lera, i mitt ansikte. Det kan tyckas bögigt eller väl fåfängt men har man lite halvtaskig hy och några minuter till övers kan det vara rätt trevligt. Varje gång jag applicerar ansiktsmasken så tänker jag på en gång för många år sedan då jag besökte karnevalen i Mariestad (MaRIOstad heter den för övrigt…MARIOSTAD!!!). Jag och min vän Anders stod och betraktade spektaklet bredvid det hus som då var kommunhus. Bredvid huset fanns ett rätt stort och högt cykelskjul och på skjulets tak satt ett gäng ungdomar, några år äldre än oss, och drack öl eller något. Plötsligt föll en av killarna ur gänget ner från taket. Helt handlöst med ansiktet före föll han. Några tjejer skrek sådär tonårshysteriskt och människor skyndade till. När dom vände på killen så såg han ut precis som man ser ut när man applicerat en ansiktsmask: mun, näsborrar och ögon kontrasterade på ett rätt så uppseendeväckande sätt mot det i övrigt kritvita ansiktet. Det är sannerligen ett ganska obehagligt minne att möta när man en stillsam söndagkväll applicerar en ansiktsmask.”

(hämtat från bloggen tidvisuppehåll: http://tidvisuppehall.blogspot.com/2008/09/ansiktsmask.html)

Jag använder inte personligen ansiktsmask; tänker mest bara på Jason Bateman i Bret Easton Ellis utmärkta roman/film American Psycho när jag hör ordet. Men jag uppskattade att få kontakt med George rörande att han sett mig ramla ned från taket den där djävulska dagen, 1998. Vill naturligtvis framföra ett STORT TACK till denne! Och visst är det smickrande att någon tänker på mig, eller rättare sagt vad som hände mig och hur det såg ut, när han/hon applicerar en ansiktsmask.

Jag kan avslutningsvis bara böna och be om att fler av er som såg när jag ramlade ned från taket den där dagen 1998 kommer att höra av er och berätta om er upplevelse av det hela. Kanske finns det fler bloggare som beskrivit händelsen, men fortfarande inte vet mitt namn? Det återstår att se. Alla berättelser emottas med mycken STOR glädje och publiceras på ett eller annat sätt – om skribenten inte önskar annorlunda – här på marmeladkungen.

Min egen version av händelsen kan ni läsa om här, i en essä som ursprungligen publicerades på Mariestads hemsida (under bibliotek / lokala författare).

Advertisements

~ av Fredrik F. G. Granlund på torsdag, 18 september, 2008.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: