Skulle du vilja undersöka ditt hjärta? Skulle du vilja veta?

OM du har ett dolt hjärtfel, skulle du då vilja få veta reda på detta?

– – –

Under helgen har jag, som mina läsare vet,  varit med min son på sjukhuset i Skövde. Vi har bland annat besökt hans hjärtläkare. Och efter att läkaren ifråga med ultraljud undersökt min son sade han att ingenting förändrats, men att han ville träffa oss i nästa vecka (denna vecka).

Jag ska här inte skriva ut läkarens namn, men han är ytterst trevlig, kanske rentav den mest kompetente eller åtminstone mest trevlige och omtänksamme hjärtläkare vi haft (och de är många!).

Hursomhelst frågade jag  om hjärtfelet kan vara ärftligt. Varpå jag bad honom använda ultraljudsapparaturen på mig.

Läkaren ifråga förklarade att han skulle kunna göra det, men också att han i så fall måste föra journal. Vidare vore han i så fall tvungen att göra en ordentlig undersökning; inte en så ytlig som den jag bad om. Han menade att alla har ett eller annat fel i kroppen och att man helst av allt inte ska veta.

Jag frågade om han, vid tillfälle, tittat på sig själv inombords. Svaret: ja. Men inte noggrannt. Han ville inte veta.

* * *

Poängen med denna berättelse är att läkaren erbjöd sig att skriva en remiss, både till mig och min kvinna. Jag svarade jakande. Min kvinna, mer ambivalent, vill inte veta. Själv tänker jag att jag kanske orsakat min sons hjärtfel genom något ärftligt, och kanske får en ytterligare orsak till att dra ned, sluta, med alkohol och tobak, om det skulle visa sig att jag är hjärtsjuk…

Varför misstänker jag då detta?

Min mor och far försökte bli gravida i ca. Sju år (!). Och när de slutligen blev gravida med mig fick min mor medicin som skulle återuppta hennes menstruation. Hon slog efter längre tid upp läkemedlet ifråga i FASS, och där påpekades att gravida kvinnor ABSOLUT INTE får äta detta läkemedel. Min mor var (ca) 35 år. Min far dito.

Jag föddes sedan med gomspalt. Plastikopererades flera gånger under mitt första halvår i livet. Ingen (tröst)napp, nej, ingen amning, nej … Om missbildning finns på ett ställe, varför inte på andra? Det finns mer att berätta, men jag nöjer mig här.

– – –

Men frågan är. Hur ändrar man stt liv om det skulle visa sig att man har ett dolt hjärtfel? Hur reagerar man om det inte finns något att göra – eller om det finns något att göra? Vad gör man?

SKULLE DU VILJA VETA?

Advertisements

~ av Fredrik F. G. Granlund på tisdag, 13 januari, 2009.

3 svar to “Skulle du vilja undersöka ditt hjärta? Skulle du vilja veta?”

  1. Det var inte längesedan jag funderade på just denna fråga. Och mitt svar till mig själv var ett entydigt: ja! Om jag har ett allvarligt hjärtfel som riskerar att förkorta mitt liv, ger det mig möjlighet att prioritera det jag verkligen värdesätter i livet. Om det visar sig att jag ska dö om ett år, ser jag till att t.ex. skriva den bok som jag planerar och vet blir det viktigaste jag gjort. Då kan jag se till att det liv jag fått blivit mer meningsfullt än annars.

    Gilla

    • Jag har efter mitt beslut i egen låg person frågat en hel del människor om vad de skulle svara på denna fråga. Och samtliga har svarat nekande. Därför har jag i det närmaste slutat undersöka saken. Och därför är det väldigt trevligt att höra att jag inte är ensam här på jorden om att vilja veta eventuellt dolda hjärtfel om de nu finns: inte minst för att i så fall hjälpa hjärtforskningen och statistiken.

      Mina föräldrar försökte bli gravida i sju år. När de slutligen slutade försöka, accepterade att de inte kunde få barn blev min mor gravid. Men det var ingen som trodde att detta var möjligt eller att hon var det – och eftersom de försökt så länge sökte hon hjälp, då hon inte mådde bra, osv.

      Man konstaterade 1978 att hon troligen kommit in i ett för tidigt klimakterium, varför man gav henne ett läkemedel som skulle återstarta hennes menstruation.

      Hon visste inte själv att hon var gravid, och än mindre min far. Slog senare upp läkemedlet i FASS: får absolut inte användas av gravida kvinnor! Hon slutade, började inse att hon var gravid. Men då var det försent. Jag föddes missbildad: med gomspalt. Vem vet vad annat läkemedlet ifråga kan ha skadat? Tänk om jag verkligen har ett hjärtfel. Det är ingen idé att strunta i det. Jag vill slippa undra. Det finns bara fördelar med att veta – så kort jag ser…

      Även jag tänker på att få tid i livet; skulle jag nu ha ett dolt hjärtfel kanske man kan göra något åt det (det brukar ju gå om man upptäcker det i tid), och jag får då kanske längre levnadstid – och kan slå igenom som författare, poet, uppfostra min son, osv. Å andra sidan kanske det inte går att göra något åt felet; varför jag då tvingas omvärdera livet: vad som är viktigast, vad jag ska göra först, acceptera och prioritera. Som jag ser det finns inget val. Åtminstone inte i mitt fall. Jag måste veta.

      mvh, F. G.

      Gilla

  2. halla kolla in http://www.youtube.com/watch?v=SdDG93d40QM
    verkar har du testat ?

    Beatris

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: