Marmeladprinsen skulle ha fyllt ett år idag

Det finns många situationer som jag inte vet hur jag ska hantera. Den här dagen är en av dessa. Vår son Vincent Frost Schenck Granlund skulle nämligen fylla ett år idag om han hade levt, och i morgon har han varit död i fem månader.

Det här har jag skrivit om mycket tidigare. Och det enda nya jag kan förtälja här och nu är att jag (ännu) inte ens klarar av att gå till min sons grav. Detta smärtar mig. Verkligen. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera situationen. De senaste dagarna har varit väldigt bra, men det har även inträffat en vanlig men för mig hemsk sak som jag dock inte kommer att nämna här. Det känns dock väldigt tråkigt att inte ens på denna dag kunna besöka min sons grav.

Problemet är bara hur man ska överleva ens sons död, för det går inte att komma över det – det kan inte gå att glömma. Jag älskar min son, och har åtminstone suttit här hemma och tittat på kort på honom och tänt ljus för hans minne. Det går ju inte att göra så mycket mer i dagsläget. Bara att gråta. Och sörja. Och minnas.

vincentinnan

Annonser

~ av Fredrik F. G. Granlund på lördag, 18 juli, 2009.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: