Några råd vid en diktanalys

Fann i en av de senaste böckerna jag lagt ut till försäljning, ”Dikter – en källa till glädje, till tröst och till vrede. Lyrikantologi för skolan av Ulla Torpe”, ett avsnitt med råd vid en diktanalys som jag tänkte kan vara av intresse för mig och för andra lyrikintresserade.

Några råd vid en diktanalys

Exempel

Hjalmar Gullberg

Människors möte

Om i ödslig skog

ångest dig betog,

kunde ett flyktigt möte

vara befrielse nog.

Giva om vägen besked,

därpå skiljas i fred:

sådant var främlingars möte

enligt uråldrig sed.

Byta ett ord eller två

gjorde det lätt att gå.

Alla människors möte

borde vara så.

ur Att övervinna världen, 1937.

1. Egen tyst genomläsning. Du måste koncentrera dig och läsa i lugn och ro.

2. Läs den ännu en gång – men nu högt för dig själv eller ännu hellre – lyssna på någon som läser den flytande

3. Sammanfatta dikten i en enda mening. Dikten handlar om ett möte. Eller – dikten berättar om hur fint det är att vara två. Eller – det är en stig i skogen med två människor.

4. Hur är dikten uppbyggd? Den består av tre strofer. I varje strof har rimmet i rad 1 upprepats i rad 2 och rad 4. Ordet möte i rad 3 upprepas i varje strof.

5. Förklara de enskilda ord som du finner svåra, oförklarliga, gammalmodiga eller konstiga i sammanhanget.Ångest = oro, förtvivlan. Betog = greps av (om du greps av oro).

6. Vilken yttre miljö finns i dikten? Orden ”ödslig skog” är här din enda vägledning. Där har varje läsare sin egen föreställning. Någon föreställer sig att det ädjupt inne i skogen, andra att de är i en vildmark med vid utsikt över sjöar och skogar. Någon bebyggelse finns knappast.

7. Vad händer i dikten? Två personer möter varandra på en stig och detta möte är kort. Man stannar upp en stund bara för att få besked om vägen. Man byter bara några ord och går sedan vidare.

8. När utspelas handlingen? Det sägs ingenting om tiden i dikten. Det kan ha hänt i år, för tio år sedan eller för femtio år sedan. men e t t ord anspelar på tid, ordet ”uråldrig”. Så här har man alltid gjort – så kan man tyda det ordet. Man ser i en blink hur i alla århundranden ensamma vandrare stannat upp och sagt några upplysande ord om vägen och sedan gått vidare. Detta ger något tidlöst åt dikten.

9. Vad är det för sorts personer i den här dikten? Det finns ett ord dig i dikten som säger en del. Det kunde nästan lika gärna ha stått mig men ett du istället för ett jag betyder ändå något. Man håller ångesten litet på avstånd kanske. Det finns en huvudperson – den ångestladdade och en biperson – den mötande.

10. Använder sig författaren av bilder och/eller symboler i dikten? Det finns inga enskilda bilder här men hela dikten kan tolkas som en symbol för människans liv. ”ödslig skog” kan vara livet när det känns som svårast. Det korta mötet blir då en människa man får kontakt med och ”ett ord eller två” blir samtalet som hjälper. Det kan vara en stor sorg man måste få hjälp med. Men det kan också gälla den grå, litet tröstlösa vardagen, där vi är beroende av andra människor för att leva lyckligt och bra. Det finns många sätt att tolka symboler. Har du en annan, helt egen tolkning av diktens symbolik?

11. Vad säger dikten just dig? Kan du känna som personen i dikten – att först ha varit ensam, ledsen och övergiven men att sedan ha blivit lugnad och tröstad efter ett kort möte med samtal och hjälp? Gör gärna egna tillägg till analysen.

12. Diskutera. Prata om dikten och om din tolkning av den med någon (i två-grupp) eller några (i fler-grupp). Jämför era synpunkter.

13. Vem är författaren? Hjalmar Gullberg levde mellan 1898 och 1961. Han växte upp i Lund. Han var en mycket uppskattad diktare som redan på 1920-talet slog igenom hos publik och kritik. Han skrev ofta rimmad dikt och var påverkad av antik grekisk litteratur. Han var ledamot av Svenska Akademien.

14. Läs åter igenom dikten. Tänk efter på vilket sätt dikten har blivit mer begriplig efter genomgången.

Citerat från:

Dikter – en källa till glädje till tröst och till vrede. Lyrikantologi för skolan av Ulla Torpe. Biblioteksförlaget, 1989. Sidorna 12-14.

Annonser

~ av Fredrik F. G. Granlund på torsdag, 3 juni, 2010.

2 svar to “Några råd vid en diktanalys”

  1. Systematikens seger?

    Själv gillar jag kamikaze-analys: inga regler!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: