Intervju med skräckförfattaren Anders Fager rörande skräcknovellsamlingen Samlade svenska kulter som nyligen publicerats på Wahlströms/Bonniers förlag

INLEDNING

Hur mycket jag själv än önskar tillhör jag inte de mest framgångsrika skräckförfattarna i Sverige. Nej, just nu rör det sig om John Ajvide Lindqvist och Anders Fager – med Johannes Källström strax i bakhasorna. Den förstnämnde har som bekant publicerat flertalet romaner och novellsamlingar, blivit filmatiserad och dramatiserad, ja, till och med i Hollywood, medans det nya fantastikhoppet Fager i det närmaste tagit fantastiksverige med storm, från publiceringen av debutboken Svenska kulterMan av skugga förlag till den nu ganska nyligen publicerade, feta, ja, 549+ sidor långa novellsamlingen Samlade svenska kulter,Wahlströms/Bonniers förlag.

I min senaste essä på Tidningen Kulturen, som går att läsa här, skriver jag bland annat om framgångssagan bakom författaren Johan Theorin – som dock skriver mer Swedish Crime-böcker (thrillers/deckare) i och med Skumtimmen, Nattfåk och Blodläge. När jag författade den texten trodde jag kanske inte fullt ut att något dylikt skulle upprepas. Men just nu håller det på att bli just så. En ny författare bryter igenom.

Another Brick in the Wall. Anders Fager bortom väggen.

Och i mitt nästa blogginlägg kommer ni, mina läsare, att kunna delta i en tävling där undertecknad i samband med bokförlagen Wahlströms och Bonniers delar ut hela tre exemplar av just Anders Fagers nya bok: Samlade svenska kulter. Alltså en tävling som man absolut inte bör förakta. Eller också bara vara med i…

Innan jag inleder intervjun känner jag mig tvungen att påpeka att vi kritiker som fått hans senaste bok att recensera även fått ett A4-långt dokument (en FAQ = Frequently Asked Questions) där författaren lyft fram och svarat på de vanligaste frågorna han brukar få i intervjuer. Jag har förstås inte ställt honom någon av dessa frågor, men däremot har jag haft kontakt med Anders Fager himself, och fått den ursprungliga, oredigerade versionen av detta dokument, vilket jag publicerat på en egen Marmeladkungen-sida för intresserade här. Alltså en längre version av det alla bokrecensenter i Sverige erhållit med sitt recensionsexemplar av hans bok. Det torde vara intressant för många.

Avslutningsvis i denna ingress vill jag även berätta att jag tidigt uppfattade Anders Fagers framgångssaga och att det här är andra gången jag publicerar en intervju med honom här på Marmeladkungen. Den förra intervjun kan läsas här.

Och snart kommer undertecknad att publicera mina högst personliga åsikter om boken Samlade svenska kulter i en djuplodande, wobblerlockande, kanske närmast bottenjagande bokrecension här på denna min lilla blogg. Men tills dess, håll till godo med en

INTERVJU MED ANDERS FAGER

av: Fredrik F. G. Granlund

1. Jag – och med stor säkerhet många fler med mig – reagerar över ditt korthuggna språk i dina noveller. Det är verkligen annorlunda…

Är det verkligen annorlunda utanför möjligtvis fantasy eller nån slags ultrakonservativ skräckgenre? Jag tycker personligen att klassisk adjektivtyngd skräck i bästa fall blir självparodierande eller camp, i värsta fall olidlig. Hur som helst blir det varken spännande eller gripande. Att skriva på ett sätt som inte känns förra sekelskiftet är ett sätt att komma runt det problemet.

2. Hur kommer det sig att du skriver på det sätt du gör? Hur har du kommit in på denna säregna stil? Är det någon författare som influerat dig till att skriva på det sättet eller handlar det ex. om dyslexi eller något annat?

Har alltid försökt skriva kort och tydligt och rytmiskt. Det ska gå att läsa det jag skrivit högt till musik. Sen jag sprang på James Ellroy för några år sen så har det blivit värre. Två tre ord per mening när man beskriver action. Det blir nervigt, rytmiskt och poetiskt.

3. Hur ser kritiken ut rörande dina korta meningar och många punkter?

En del verkligen avskyr det. Jag tror jag gör dem rastlösa.

4. Jag har letat men få verkar ta upp det annat än i förbifarten. Vad är din åsikt rörande de som läst och skrivit om dina böcker: Har du blivit lovordad eller kritiserad för dina korta meningar och många punkter?

Både och. En del älskar det, en del undrar varför jag hatar bisatser. Det är en smaksak i slutändan. En del gillar opera, en del gillar hårdrock, en del gillar dansband. Samma sak med läsare och kritiker.

5. Och, hur tror du att det kommer sig att så få andra författare (hoppas jag inte har fel nu) nyttjar dylikt korthuggna sätt att skriva?

Raymond Chandler, Mickey Spillane, James Ellroy, Ernest Hemingway

6. Jag och några andra fantastikintresserade med mig har uppmärksammat att en del rejäla litteraturbloggar i sitt Anders Fager-recenserande explicit påpekat hur influerad du uppenbart är av H. P. Lovecraft, medan de bokrecensioner som publicerats i tryckt form närmast tycks undvika ord som ”Lovecraft” och ”Lovecraftiansk” – för att inte tala om ord som ”Iä!” eller ”Cthulhu”. Har du reflekterat över detta när du läst recensioner av det du fått publicera – och har du själv någon förklaring till detta fenomen?

Hur är jag influerad av Lovecraft? Skulle påstå att jag inte har ett smack gemensamt med honom som författare, men att fantastikfolk gör den inte helt logiska kopplingen mellan ”nämner Hastur” och ”Lovecraftiansk.” Du skriver Lovecrafianskt. Jag bara lånar friskt från det idegods han skapat. Jag – som någon skrev – ”nickar åt Lovecraft.” Men Zami & Janoch i Mormors Resa (Marmeladkungens anmärkning: andra novellen i boken Samlade svenska kulter) lika gärna hade kunnat be till guden ”Leif” istället för Yog-Sothoth utan att novellen förändrats det minsta.

(Marmeladkungen: Väldigt träffande att du säger ordet ”Leif” som en Gud. En av de människor jag umgås med mest just nu heter just Leif i förnamn, och jag har högläst en del av dig bl. a. för honom. Mer om detta när jag recenserar din bok. Men det var ett väldigt kul sammanträffande:-) )

7. När vi ändå är inne på H. P. Lovecraft känner jag mig närmast tvungen att fråga dig: kan du nämna några av dina favoritnoveller av denne författare?

The Hound skrämde livet ur mig när jag var tolv. Det känns svårt att förstå idag, men den har en plats i mitt hjärta. Och historien om killen som spelar fiol. Var det Lovecraft? Jag blandar ihop historier här.

(Marmeladkungen: Anders Fager menar förstås Lovecraft-novellen The Music of Erich Zann. Översatt bl. a. av Charlotte Hjukström såsom Erich Zanns musik i boken Pickmans modell och andra noveller (Bakhåll förlag, 2008) som för övrigt av det han skrev var en av Lovecrafts egna favoritnoveller. Tyvärr är den senaste svenska boken där novellen är översatt enligt förlaget slutsåld.).
8. Och är det någon/några noveller/kortromaner som påverkat dig särskilt när du skrivit Svenska kulter och Samlade svenska kulter?

The Shadow over Innsmouth spökar givetvis i Artöverskridande Förbindelser. The Warren i Mormors resa. Och koncepten med odödliga magiker är givetvis en ”nick” åt Joseph Curwen.

(Marmeladkungen: Artöverskridande Förbindelser är den andra boken av tre i Anders Fagers egna novellsamling Samlade svenska kulter.

Bokförlaget Alastor Press säljer en utmärkt översättning av The Shadow over Innsmouth på sin hemsida: Skuggan över Innsmouth. Här går den faktiskt fortfarande att köpa, men det lär inte vara många exemplar kvar.

Vad gäller Joseph Curwen menar Fager här en karaktär eller huvudperson, vad man nu skall kalla det, i H. P. Lovecrafts The Case of Charles Dexter Ward. Boken finns ex att köpa på svenska från bokförlaget Vertigo under den svenska titeln: Fallet Charles Dexter Ward – Vertigos gotiska skräckklassiker 001

Marmeladkungen rekommenderar med ytterst gott samvete dessa båda svenska översättningar)

9. Följande fråga har jag redan ställt till dig privat, Anders. Efter att du hade gjort mig uppmärksammad på det fenomen frågan tar upp. Hoppas dock att du kan utveckla dig lite mer här och nu; det vore inte minst trevligt för undertecknad. Min fråga är: Hur kommer det sig att du döpt en av de mest frekvent förekommande personerna i dina noveller, något av en huvudperson exempelvis i bokens första novell, Furierna från Borås, till Sofie Granlund? Jag är sist i min blodsätt varför jag är extra intresserad av detta och hoppas som sagt att du kan erinra dig en förklaring annat än att namnet bara kom till dig medan du skrev?

Jag har verkligen ingen bra historia att bjuda dig på. Jag tyvärr absolut ingen aning, eller i alla fall ingen jag kommer ihåg. Ville att hon skulle ha ett vanligt svenskt sent artonhundratalsnamn med naturmotiv.

10. Jag publicerade nyligen en essä – Onyktra tankar om skrivandet mörka sidor – på Tidningen kulturen där jag diskuterar mina och andra författares alkoholvanor. Det rör sig om en självutlämnande text som inbegriper att jag personligen har svårt att skriva – eller kanske snararare svårt att komma in i det jag arbetar med – utan några burkar 2,8% öl i kroppen. Så jag undrar förstås med största nyfikenhet hur det ligger till med ditt alkoholnyttjande när du skriver.

Mitt privatliv eller mina vanor är inte speciellt intressanta att diskutera. Dessutom, säger jag att jag snortar lim och halsar klorin medan jag skriver så kan ju faktiskt någon träskalle få för sig att han också måste göra så för att bli riktigt bra på att skriva.

(Marmeladkungen: Du har inte direkt några ”höga” tankar om ”människor” – eller har jag fel? Jag tror personligen på förnuft, men jag förstår mycket väl – även om jag är besviken! – varför du inte önskar uttala dig i ämnet.)

11. Vad tror du själv lockar läsare av dina noveller? Och varför tror du att du fått så positiv kritik av i princip samtliga recensenter?

Jag tror att det ligger mycket i att historierna lockar in läsaren i en spännande och främmande värld som, när man kommer lite närmare, dessutom är både skrämmande och obehaglig och jätteäcklig och ändå vill man fortsätta att läsa…

12. Vad kan det vara i dina noveller, i ditt universum, som så intensivt lockar allt fler? Och, har det att göra med ditt sätt att skriva: de korta meningarna?

Tempot och pulsen spelar nog in. Och att texterna tar den här världen på blodigt allvar. De är inte ironiska eller ”blink in i kameran” – även när de blir både som roligast och mest groteska.

Sen tror jag många människor helt enkelt gillar kombinationen skräck och snusk. Även om de aldrig skulle erkänna det.

13. Efter varje novell har du med korta texter som du kallar för fragment. Ibland förstår man dem som läsare, men ibland tycks de inte förräns långt senare i boken tillföra den stora handlingen något särskilt. Jag undrar: Vad menar du med fragmenten? Vad är tanken bakom detta? Och är det någon särskild författare eller prosa som fått dig att skriva på detta underliga sätt?

Vet inte riktigt var idén kom ifrån, men de binder ihop novellerna till något intressantare än bara lösa texter. Alla dessa prologer och epiloger utlagda i fel ordning, bildar de något mönster? Kanske? Det finns en upptäckarglädje i att se sambanden. Och det finns massor av samband att se.

(Marmeladkungen: Jag förstår, men ändå inte… Kanske dock kommer att göra det när jag läst ut hela din bok? Hur som helst kommer jag att återkomma till detta när jag recenserar boken ifråga…)

14. Är det någonting du själv anser borde ha strukits i någon av dina böcker?

Ingenting som jag känner är fel eller olämpligt. Det finns enstaka gånger jag kanske borde ha gjort annorlunda eller gånger där jag kunde ha etablerat en detalj ut ”mytologin”, men annars? Nej.

(Marmeladkungen: Så du menar trots allt att du har en mytologi, eller någon slags lånad Lovecraft-mytologi? Härligt! Jag trodde inte att du ville uppfattas på det sättet efter ditt svar på fråga 6; se ovan.)

15. Är det någonting du själv anser borde ha kommit med i någon av dina böcker? Varför?

Borde haft med något i novellen Bödel Blond om att Sofie Granlund pratar bonnig Västgötska. Det tänkte jag inte på och det är jätteirriterande.

(Marmeladkungen: Jag skrattade när jag läste detta. Kan inte komma ifrån efternamnet.)

16. Vad är du minst nöjd med i dina böcker?

Korrekturfelen i första utgåvan.

(MK: jag förmodar att Fager här avser boken Svenska kulter som gavs ut av Man av skugga förlag, 2009 – vilken sedan publicerades i Månpocket. I en personlig kommentar kan jag väl nämna att det du uttrycker är gemensamt för i det närmaste alla författare. Jag kan inte tänka mig någon som är helt nöjd med första skönlitterära utgåvan.)

17. Vad är du mest nöjd med i dina böcker?

Att folk verkar tycka om min favoritnovell (just nu): Drottningen i Gult.

(MK: Jag har ännu inte läst just den novellen, men i och med att du svarar så här skall jag se till att läsa den så snart som möjligt, och med andakt, och med verklig eftertanke. Jag förstår att titeln måste vara en anspelning på The King in Yellow av Robert W. Chambers, vilken för övrigt snart kommer ut i svensk översättning på det nystartade bokförlaget Hastur. Jag kommer naturligtvis att återkomma till och utveckla denna nyhet här på MK.)


* * *

 AVSLUTNINGSVIS

Marmeladkungen önskar avslutningsvis uttrycka ett stort TACK till författaren Anders Fager och hans bokförlag Wahlströms/Bonniers – och hoppas förstås att det blir vice versa nästa gång. 😉

Men ni som blir intresserade efter att ha läst denna intervju, missa inte mitt nästa blogginlägg med en tävling där jag delar ut tre exemplar av Fagers bok Samlade svenska kulter. Det blir ett par kluriga frågor att svara på, men tro mig, det är värt lite eftertanke för att vinna denna högklassiga skräck-novellsamling.

Annars finner ni boken Samlade svenska kulter på t.ex. adlibris och bokus (eller som Månpocket här). Klicka bara här på företagsnamnen så kommer ni direkt till en sida där ni ser pris på boken och kan läsa om och köpa densamma.

Men om ni bara vill se något ur boken, varför inte följande fritt tolkade filmatisering av bokens första novell: Furierna från Borås?

Advertisements

~ av Fredrik F. G. Granlund på lördag, 14 maj, 2011.

8 svar to “Intervju med skräckförfattaren Anders Fager rörande skräcknovellsamlingen Samlade svenska kulter som nyligen publicerats på Wahlströms/Bonniers förlag”

  1. Återigen en stark kulturgärning. Min fråga är: går den där tröjan att köpa? Jag. Måste. Ha. Den. 8)

    Gilla

    • Jag tänkte detsamma direkt när jag såg den, och frågade om tillåtelse om att få publicera det kortet på AF. Fick beskära det lite. Men saken är att när jag hade sett kortet första gången hade jag nyligen läst de första novellerna i boken som intervjun handlar om – och jag insåg när jag tänkte efter att det faktiskt är en mening i bokens första novell som författaren eller någon i bekantskapskretsen låtit trycka upp. Men jag instämmer. Jag. Vill. Också. Ha!

      Gilla

  2. Kommer att trycka upp nya till bokmässan. Troligen jämte ”Ung, oskyldig och till hälften amfibie.” //AF

    Gilla

    • Det var även det riktigt jävla kul. Fantastiska idéer, mr Good-looking! Är det du själv som kommit på det?

      Det du gjort som syns på det sista kortet på dig i intervjun ovan är ju bara så klockrent. Och jag är så jävla ledsen på mig själv att det inte var jag som kom på den här idén först, för jag brukar nämligen hitta på sådana här galna och sjuka saker, men det är klart jag är ju definitivt inte i din omskrivna klass ännu. Den här gången imponeras jag bara av idén och njuter och ler och… Trots att jag verkligen tänkt efter huruvida jag kanske skall läsa igenom mina egna noveller och dikter och leta efter någon snygg mening som platsar på en eller flera t-shirtar som jag skulle kunna iklä mig, så gör jag förstås inte det. Du är väl förunnad den här utmärkta idén, och jag föredrar att försöka komma egna dylika. Du skall ju definitivt fortsätta med att trycka upp sådana här t-shirtar. Och varför inte sälja dem via din hemsida? Och, hehe, förresten skulle du (även om det inte kanske skulle vara lika roligt EGENTLIGEN kunna välja något enstaka ord följt av en punkt, med tanke på dina korta meningar, ofta i en mening följt av just

      en punkt

      Tänk efter: vilket valalternativ – men det är klart livet är ju idel val. Fortsätt med det du gör. Tro mig, det gynnar alla oss som skriver fantastik. Det här är fantastiknovellens år och det är fan i mig inte ens halvvägs ännu.

      Gilla

  3. Riktigt intressant intervju! Inte lika klockren filmatisering, förde tankarna till ”skådespeleriet” i Fäbojäntan 😀

    Gilla

    • Tack för kommentaren, och mycket roligt att du fann intervjun givande. Det gjorde faktiskt jag också. Men det är klart, intervjun fortsätter ju faktiskt här på sätt och vis på Marmeladkungen i kommentarerna som lär trilla in och diskussionerna som förhoppningsvis kommer att följa…?

      Kul att du kommenterar filmatiseringen jag har med i intervjuns slut. Ursäkta mitt följande långa svar, men att du kommenterade just det med filmatiseringen Furierna ger mig möjlighet att få uttrycka lite som jag ville få sagt. Kommentera ytterst gärna vidare på vad som nu följer.

      Filmatiseringen som avslutar intervjun med AF, tja, vad ska man säga… Jag njuter åtminstone rejält av det som de medverkande/skapande faktiskt försöker att uträtta och även lyckas med det, alltså bortsett från att visa ett smakprov på vad de går för och vilken talang de besitter. Det rör sig förstås om ett kärlekshantverk, eller på engelska, hehe, ett Lovecraft, och det är klart att deras ansträngning, som inte ska/bör vara perfekt, hjälper många andra kanske inte alltid helt litterära människor att upptäcka och kanske rentav börja läsa AF:s noveller/böcker. För ny svensk skräck, hm, jag menar förstås fantastik, kan ju uppenbart filmatiseras utan stor budget och med en rejäl dos glimt i ögat. Det är klart att en sådan här film inte kan bli helt perfekt, men åtminstone jag är imponerad av vad de medverkande gjort. Skulle någon/några komma att filmatisera en av mina skräcknoveller på detta hedrande sätt – helvete vad glad och stolt jag med all säkerhet skulle bli. Jag blir faktiskt riktigt avundsjuk på herr Fager. Nåja. Eller strunt i det där ”Nåja”-ordet jag precis skrev. För det jag skrev är förstås sant – inget att hymla om, klart jag önskar mig Fagers framgång och så vidare, det gör väl alla vi som skriver skräck/fantastik, och kanske särskilt just noveller i Sverige, och säger nu någon fantastiknovellförfattare något annat vill jag påstå att det inte är riktigt hela sanningen. Men… hm… Jag anser att sådant här skall uppmärksammas och berömmas. Det hjälper förstås alla oss fantastikförfattare. Och jag är så jävla glad för den nya skräckvåg som går genom Sverige och att allt fler och allt större förlag vågar satsa allt mer på just fantastisk novellistik. Allt det som håller på att hända i Sverige just nu, det gynnar oss alla. Som du märker, och det här har jag försökt få fram tidigare (inte personligen till dig förstås, för du har definitivt aldrig kritiserat mig): jag är många saker, men ytterst sällan (bortsett från i pokerspel) en lögnare.

      Gilla

  4. Jag vann faktiskt Samlade svenska kulter på en annan blogg, men har tyvärr inte hunnit läsa. Borde ju itne vara så svårt att ta tag i en novell eller två här och där 🙂

    Gilla

  5. […] med Anders Fager; bland annat genom två intervjuer, vilka går att läsahär (18 jan 2011) och här (14 maj 2011). Jag har även skrivit och publicerat ett julrim om författaren och boken Svenska kulter, samt […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: