Om att författa i novellformen – av: Rickard Berghorn

Apropå konsten att skriva (bra) noveller:

”De ämnen och idéer en god novellförfattare tar upp i sina noveller är sådana som passar i novellformatet, dvs ämnen och idéer som inte kan eller behöver fördjupas eller utvecklas. Den gode novellförfattaren utnyttjar istället väl avgränsade, kärnfulla händelseförlopp, starka idéer som är sig själva nog och en dramatisk förtätning som mycket sällan kan uppnås i en roman när det gäller helheten. En god novell är ett eget och fullt tillfredsställande universum som inte lämnar läsaren mer att önska. Det är exempelvis ingen som klagar på att utpräglade novellister som Edgar allan Poe, Guy de Maupassant eller Jorge Luis Borges skulle lämna läsaren frustrerad.

Novellen har sina fördelar och romanen sina; vad man väljer är en fråga om personlig smak. Själv har jag alltid föredragit kortprosan framför den längre, helt enkelt på grund av temperament. Jag är en människa som läser intensivt och på djupet i texten, och då har jag mycket mer att hämta i en novellsamling än i en roman. Det finns mer att upptäcka i en god novell än i ett kapitel i en god roman; framställningen är av nödvändighet mer sammansatt och fungerar på fler nivåer, om man nu ska kunna skapa ett tillfredsställande universum på femton sidor. Samtidigt är jag en otålig läsare och har svårt att upprätthålla intresset för en person eller ett fåtal händelseförlopp över 300 sidor. Läser jag en novellsamling på 300 sidor lär jag känna så många fler personer och får mig till livs så många fler idéer, händelser och intriger.

Egentligen kan jag inte finna ett bättre försvar för novellen än det den amerikanske science fiction-författaren Robert silverberg skriver i förordet till sin samling Det brokiga cocktailpartyt, när han förklarar varför han under en lång period slutade skriva noveller:

’Att skriva noveller tär på nerverna: det finns inget utrymme för att göra det minsta misstag, vilket betyder att varje ord måste stämma, varje replik måste tjäna tre eller fyra syften på samma gång, varje scen måste obönhörligt föra historien vidare och kulminera i den insikt som är den klassiska novellens upplösning. I en roman kan man vika av från kursen i flera kapitel åt gången utan att någon reagerar; man kan till och med bli prisad för sin fantastiska idérikedom. Men en novell med bara en halv sida som är ovidkommande framstår som blek och usel, och även den som läser slarvigt och okritiskt märker att det är något på tok med den.’

Man kan också erinra om vad Edgar Allan Poe skrev om kortprosa och dikter i sin klassiska recension av Nathaniel Hawthornes Twice-Told Tales, även om jag personligen inte är beredd att hålla med om dess överlägsenhet:

’Av prosans verkningsområden är enligt vår mening novellen i egentlig bemärkelse det, som utan tvivel ger mest rättvisa åt de snillrikaste talangerna. Om man frågade oss, vilken utövning, som vore den fördelaktigaste för geniet att avslöja sin egen förmåga i, skulle vi utan tvekan svara: i författandet av en rimmad dikt, som i längd inte överskrider vad som kan läsas på en timme. Endast inom denna begränsning kan äkta poesi av högsta rangen existera. Om detta ämne måste vi här bara säga, att i nästan allt slags författarskap är enhet i effekt eller intryck en kärnpunkt av största betydelse. Det är vidare tydligt, att denna enhet inte fullständigt kan bibehållas i alster, vilkas genomläsning inte kan fullbordas i ett sammanhang.’”

Ur: ”Inledningsvis av Rickard Berghorn. Publicerat i tidskriften Minotauren nr 13, Aleph bokförlag, mars 2002. Sid 3-5. Citaten härstammar från Robert Silverberg: ”Det brokiga cocktailpartyt”, 1987 (The Conglomeroid Cocktail Party, Korpen förlag, 1984, översättning: Erik Andersson) och ”Den okände Poe”, E. A. Poes estetiska skrifter i urval och översättning av Leif Furhammar. Bokgillets förlag, 1963, Uppsala. Bokgillets estetikserie nr 5.

Annonser

~ av Fredrik F. G. Granlund på lördag, 13 augusti, 2011.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: