Fredrik F. G. Granlund och Jonas Wessel – ett samtal i nio delar. Tredje delen: Gode Gud

3. Gode Gud

 

F.G. Om vi är lite mer personliga, Jonas. Är du troende?

J.W. Nej. Jag har inte heller Ernst Günthers lik i en glasmonter i vardagsrummet. Men om jag måste definiera mina åsikter efter de rådande begreppen är jag väl någonstans mellan stark ateism, både i allmän och i specifik mening, och ickekognitivistisk ateism. Har du själv någon tro?

F. G. Oj, en underlig fråga till en underlig man. Jo, jag är döpt och konfirmerad inom svenska kyrkan. Min döde son – jag känner mig tvungen att komma in på honom nu – döptes också inom densamma, trots att jag märkte att man runtom kanske inte inriktade sig just på religion bakom det hela – men det gjorde jag. Samma sak gällde när jag konfirmerade mig: jag var definitivt inte världens trevligaste konfirmandelev, men jag läste igenom hela bibeln och frekventerade kyrkan.

Min konfirmationslärare var för övrigt samma präst som döpte mig en gång i tiden – och en sak mina föräldrar ofta nämner i detta sammanhang är att jag tydligen sket ned mig första gången han höll mig som spädbarn.

Numera tror jag på den kristna Guden, och ber alltid en kort bön till Gud innan jag går och lägger mig. Det känns som om någon vakar över mig med tanke på allt jag genomlevt. Men jag tror också på andra Gudar; har extremt svårt att förneka någon annan religion. Egentligen har ju de flesta religioner samma Gud, bara att vi tillber dem och visar vårt troende på olika sätt. Dock är ju Guds första bud: ”Du skall icke hava några andra Gudar jämte mig”. Därför har jag kommit på ett eget uttryck för min tro, en för mig sann paradox: jag anser mig vara en kristen polyteist (Polyteist = någon som tror på flera/många Gudar). Detta försöker jag även låta påskina i mina noveller/texter. Det är viktigt för mig.

Även idag upplever jag en viss tillfredställelse av att sporadiskt gå till kyrkan, men helst när det inte är någon Gudstjänst. Tidigare, innan min sons död, tillbringade jag dagar, veckor om varje sommar på kyrkogården, satt där och grät ibland, kände efter, och skrev väldigt, väldigt mycket poesi och kom på väldigt många idéer. Tyvärr är detta borta nu. Jag bestämde 2009 vart jag ska begravas och har sedan dess svårt, särskilt svårt, att gå till den kyrkogård som en gång gav mig så mycket inspiration. Men så bör heller inte någon som är under 30 år behöva bestämma sin begravningsplats – och än mindre begrava en son. Föräldrar ska inte behöva leva längre än sina barn.

J.W. Verkligen inte. Jag vet att du har haft det svårt (för att uttrycka sig milt), men för att faktiskt kunna förstå hur något sådant känns måste man ha upplevt det själv, vilket jag inte gjort. Därför känns det ganska lönlöst för mig att säga någonting om det. Det skulle bara kännas dumt.

Själv konfirmerade jag mig aldrig. Har aldrig kunnat ta till mig eller identifiera mig med något som helst religiöst. Jag har inte bestämt var jag ska begravas, väntar nog några år till. Och angående ditt dop; det är nog inte alltför många som har skitit på en präst. Antar att det bara är i spädbarnsåldern man kan komma undan med det.

F. G. HeheMen någon tro måste du väl ändå ha? Döptes du som liten i svenska kyrkan? Berätta.

J.W. Visst är jag döpt, men då var jag bara en bebis utan förmåga till kritiskt tänkande. Jag är inte intresserad av någon form av religion. Jag tycker att alla religioner är lika fåniga och otillfredsställande. Kommer osökt att tänka på de två baptisterna som finansierar Plan 9 From Outer Space i Tim Burtons Ed Wood. De gubbarna sammanfattar den religiösa människan mycket bra, tycker jag.

I mina ögon är religioner bara trösterika chimärer i olika skepnader. Alla går på ett eller annat sätt ut på att livet har en mening och att allt kommer att ordna sig till slut, så länge man är snäll och inte hittar på några dumheter. Bosch!

Jag tror på den egna individens fria tanke och ord. Jag tror på Darwins och Hawkings teorier, jag tror på 1800-talspessimismen. Jag tror på Sartre och Beauvoir – man är det man gör, det finns ingen gud som ser en eller hjälper en, man är helt jävla ensam. Jag tror på vetenskap, logik (ha, nu låter jag ju som Spock) och sunt förnuft. Vi är alltför imbecilla för att kunna uppfatta verkligheten och dess tillkomst och syfte som den verkligen är (ja, förutom Hawkings). Vi tolkar saker och ting utifrån vårt sätt att se på saker och ting, och våra hjärnor kan väl knappast kallas välutvecklade med tanke på all död och skit vi ideligen skapar. Ingen vettig ”Gud” skulle väl vilja ansvarig för mänskligheten? Fy fan. Ur den aspekten är jag inne på Epikuros linje.

Du nämnde att du brukade gå till en kyrkogård för att skriva poesi, med mera. Antar att det är tack vare detta drag hos dig som din favoritförfattare är Edgar Allan Poe. Är du en dödsromantiker? (Och det menar jag inte som något negativt.)

F.G. Jag förmodar att du menar skräckromantiker? Och, tja, jag har aldrig tänkt på hur jag är i den termens utsmyckning, men jo, det kanske man skulle kunna kalla mig, det och mycket mer därtill. Men jag var det i så fall långt innan jag läste Poe och samtida författare. Jag var sådan – och är det fortfarande i viss mån, men numera främst med andra kyrkogårdar där min son inte är och jag själv inte kommer att bli begravd.

J.W. Dödsromantik är en sak och skräckromantik en annan. Genren som Poes texter tillhör är skräckromantiken, men till sinnet var han dödsromantiker.

Jag förstod inte riktigt det här med kristen polyteism. Menar du att du har hittat på en sorts egen tro, eller tror du på olika aspekter ur olika trosläror? Är du ett religiöst Frankensteins monster, Fredrik?

F.G. Nu hade ju jag tänkt mig en dialog där jag främst ställer frågor till dig, men i vissa kapitel kan det ju förändras så…

Jo, jag har aldrig sett något dylikt uttalat troende som detta med kristen polyteism, det är helt och hållet mitt eget påhitt, vilket handlar inte handlar om vad jag tror på – men vad jag förnekar, eller kanske snarare vad jag inte förnekar. Och det är inte mycket. Jag har läst hela Bibeln och Koranen och Bhagavadghita osv. Och denna min tro går som sagt emot den kristna gudens första bud (enligt Bibeln; Guds första bud), och kommer av att det finns så många tror som jag helt enkelt inte kan säga emot (förneka), varför jag benämner mig själv som en kristen polyteist.

Jag är alltså dock – paradoxalt – kristen i grunden men har svårt att förneka någon annan tro som jag stött på genom åren; katolicism, judendom, islam, hinduism och egentligen samtliga mindre kända religioner. För vem är jag att säga att de som tror som de tror har fel? Och vilka är de monoteistiska att säga att jag har fel? Jag är protestantiskt     troende men förnekar inte andras trosläror (vilket alltså i och med guds första bud säger emot min protestantism).

J.W. I en dialog är det väl tillåtet att ställa motfrågor? Du ville ha det här till ett samtal och inte en intervju. Och du klagade ju i början på att jag ställde för lite frågor till dig …

Hur kommer det polyteistiskt religiösa fram i dina texter? Och varför är just det viktigt för dig?

F.G. Det enda jag kan erinra mig just nu är att jag ofta, i princip alltid, skriver ”gudarna” istället för ”gud” när det handlar om religion, eller om någon ber till ”gud”. Tråkigt nog försöker jag framhäva denna min tro på det sättet, men inte hårdare. Kanske dock kan vara något att tänka på inför kommande texter? Det tål att tänkas på. Jag skulle kunna skriva något väsentligt om detta.

J.W. Vilka andra gudar du tror på, förutom den kristna?

F.G. Som jag skrivit ovan tror jag på en gud men förnekar inte andras trosläror. När man varit med om sådant jag varit genom åren måste man ha något att tro på – eller inte förneka. Hur är det själv, Jonas? Hur gestaltas din ateism, eller ditt ointresse för religion, i ditt författande? Känner du inte något behov av att tro på någon högre makt än den vi människor, så att säga, har? Förresten inser jag en sak nu – om man är ateist och inte tror på något kan det inte vara fel, eftersom den mest kände ateisten av dem alla väl ändå måste vara vår eventuelle/möjlige gud? Jag kom på det nu när jag satt och tänkte och skulle svara på din fråga. Men detta mitt resonemang måste väl kunna stämma – även ett med troende ögon?

J. W. Kanske det. Jag vet inte så noga. Mitt ointresse för religion i mina texter påvisas genom bristen av den, eller genom ifrågasättande.

F. G. Vad är det du inte tycker om vad avser religion? Jag trodde att alla människor behöver ha något att tro på – och särskilt i dessa tider.

J.W. Det är helt enkelt inget som intresserar mig och i mina ögon något som ganska ofta är ett tecken på dumhet.

F. G. Vi låter det hela bero för nu. Känns inte som om vi kommer så mycket längre här och i detta nu just nu inom det här ämnet. Nästa gång pratar vi om skräcken, the horror, the horror, vilket skall bli mycket trevligt . . .

Annonser

~ av Fredrik F. G. Granlund på torsdag, 6 oktober, 2011.

7 svar to “Fredrik F. G. Granlund och Jonas Wessel – ett samtal i nio delar. Tredje delen: Gode Gud”

  1. Man har där denna min blogg residerar ställt till det med inställningar, och jag önskar med denna kommentar bara påpeka att illustrationen skapats av Jonas Wessel, samt att han naturligtvis äger dess copyright.

    Gilla

  2. Det var intressant att läsa en så självutlämnande och ärlig blogg som berör tro. Tack för att ni delar med er! Fortsätt så.

    Gilla

    • Jo,Mattias. Först och främst: tack för kommentaren. Jag är själv förvånad över att inte fler skrivit några kommentarer trots att jag och Jonas Wessel är så självutlämnande som möjligt i den följetong vi faktiskt arbetar hårt med här och som alltså kommer att hålla på med ett tag. Jag hade önskat att fler påpekat vad som är mer eller mindre intressant, ställt följdfrågor till oss eller bett oss förtydliga både det ena och det andra – särskilt när vi faktiskt är så väldigt personliga. Men det är klart. Man kan inte få allt. Kul att åtminstone du kommenterat…

      Gilla

  3. […] Tredje delen: Gode Gud […]

    Gilla

  4. […] Tredje delen: Gode Gud […]

    Gilla

  5. […] Tredje delen: Gode Gud […]

    Gilla

  6. […] Tredje delen: Gode Gud […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: