Bokrecension: ”Distansarbete: teknik, retorik och praktik”, av: Lennart Sturesson – Recensent: Fredrik F. G. Granlund

Följande bokrecension skrevs ursprungligen av undertecknad vårterminen 2002-03-17 på det Datapedagogiska programmet vid Högskolan i Skövde (Institutionen för beteendevetenskap) under kursen ”Teknik och Samhälle”

Bokrecension:

Distansarbete: teknik, retorik och praktik

av: Lennart Sturesson

Recensent: Fredrik F. G. Granlund

Författaren Lennart Sturesson är verksam vid Tema Teknik och Social förändring vid Linköpings universitet. Tidigare har han studerat historia i Uppsala, efter att ha lämnat en civilingenjörsutbildning. Boken ifråga är hans doktorsavhandling i tryck.

”Utgångspunkten för avhandlingen är att det under det IKT-stödda distansarbetets ungefär 25-åriga historia har rått en stor diskrepans mellan förväntningarna på distansarbetets expansion och den praktiska verkligheten (s. 34).” Och som bokens titel avslöjar handlar den om just distansarbete och varför det är så stor skillnad mellan förväntningarna och den praktiska verkligheten.

Med en beskriven bakgrund handlar studien om distansarbete som tre fenomen; den IKT-teknik som anges som förutsättning för distansarbete, retoriken om distansarbete och distansarbetets praktik. Hur dessa fenomen förhåller sig till varandra och vilka diskrepanser som finns mellan dem, är vad som intresserar författaren genom studiens gång. Författaren följer bland annat genom tidningar, tidskrifter och böcker det moderna distansarbetets utveckling i Sverige och främst två kommuner granskas; Nyköping och Nynäshamn. Författaren vill förstå och förklara de seglivade diskrepanserna mellan retorik och praktik.

Det diskuteras om vinklingen som tidskrifter och tidningar gett fenomenet distansarbete – oftast med en vinkling mot en kvalificerad tjänsteman som bor ute på landet men har jobbet i storstaden, eller som jobbar över hela världen – överensstämmer med verkligheten. Författaren begränsar därför studien till den form av distansarbete som innebär arbete i bostaden eller i någon kontorslokal i grannskapet. Men det diskuteras även om distansarbetets omfattning verkligen är så omfattande som man kan tro.

Distansarbetarnas skara växer, enligt boken, långsammare än beräknat och deras erfarenheter är inte genomgående positiva. Författaren frågar sig varför det är så stor skillnad mellan förväntningarna och den praktiska verkligheten. Distansarbete förknippas alltmer med informationssamhället och är som fenomen tänkt att göra oss mer flexibla och effektiva, men författaren frågar sig – och undersöker genom boken – om så verkligen är fallet. Är informationstekniken verkligen lösningen? Och vad löser det i så fall för problem i samhället och eller i arbetslivet? Stundtals blir det riktigt intressant. Med bokens hjälp påpekar författaren att det vuxit fram en viss skepsis beträffande den faktiska utvecklingen av distansarbete, inte heller har fördelarna varit så entydiga som löftena antytt, vilket även det är något han tagit fasta vid och till viss del utrett genom den här avhandlingen. Enligt författaren tycks retoriken om distansarbete och det framtida samhället leva ett eget liv oberoende av den existerande och möjliga praktiken. Många förväntningar har kommit på skam.

Boken har ett inledande kapitel där det förklaras att distansarbete är ett ämne i tiden. Efter inledningen består boken av tre block, där kapitel två och tre innehåller forskningsläge, teori, begrepp och metod, kapitel fyra, fem, sex och sju redovisar de empiriska undersökningarna och de två sista, åtta och nio, innehåller analysen av resultaten. Kapitel två tar även upp en genomgång av teorier och begrepp som används genom studien. Det empiriska blocket inleds i kapitel fyra.

Författaren har, för att få en djupare inblick i ämnesområdet, använt sig av enkäter och intervjuer med distansarbetare som metoder för att få ett underlag till att studera retoriken och aktörerna. Metoderna som använts och de svårigheter som uppstått presenteras ingående i kapitel tre. Likaså finns där de svårigheter som uppstått vid insamlingen av det empiriska materialet.

Kapitel sex redovisar resultaten av enkäterna, vilka sedan jämförs med andra svenska undersökningar inom området. I kapitel åtta fortsätter analysen i form av en sammanfattning av resultaten från de olika empiriska fälten och de slutsatser som kan dras därav. Sedan breddas avslutningsvis perspektivet i det nionde kapitlet som innebär en spaning efter distansarbetets natur genom att ställa såväl de instrumentella och symboliska funktionerna som retoriken och praktiken mot varandra.

Avsikten är dock att försöka få ett helhetsperspektiv på distansarbete, att förena ett mikroperspektiv med ett makroperspektiv och att belysa distansarbetets både symboliska och instrumentella funktioner. Men författaren har fyra forskningsfrågor som han vill att boken ska försöka besvara. Detta ger, enligt mig, upphov till vissa problem då det för läsaren stundtals kan vara väldigt svårt att finna ett svar på en specifik fråga. Stundtals blir det rörigt då föfattarens ämne, syfte och forskningsområde är så otroligt stort och uppenbart svårt att förklara adekvat. Författaren gör det inte enklare för läsaren när han har så många frågor han ställer som syfte att besvara. Dessutom finns det implicita frågor och fler dyker upp med författarens hjälp när man läser boken. Det gäller att läsa mellan raderna för att få svar på dessa.

Det breda angreppssätt som författaren nyttjar kräver ett tvärvetenskapligt perspektiv. Alltså används teorier och begrepp från olika vetenskapliga discipliner och traditioner. Han kanske borde avgränsat sig ytterligare? Forskningsprocessens växelverkande och repetitiva process och vandringen mellan olika perspektiv på lärande har gett författaren möjligheten att få en riktning framåt, trots att vägen går i sicksack och trots att det stundtals blir rörigt när det växlar mellan förnuftsmässigt tänkande och praktiska studier, mellan teori och empiri, mellan fråga och förklaring.

Författaren försöker reda ut frågor om fördelar och nackdelar, vad gäller distansarbete, men även motiv och hinder. Det riktigt intressanta är att han i slutet av boken försöker utreda vad som skulle behöva förändras för att göra mer distansarbete möjligt, vilket är synnerligen intressant, sett från ett samhälleligt perspektiv, inför framtiden.

I varje avsnitt (som kräver det) tas avstamp från tidigare svenska undersökningar, och sedan presenteras författarens resultat från de enkäter han gjort eller medverkat till att göra. Därefter tillfogas resultaten av intervjuer med distansarbetare och slutligen ges en kort sammanfattning av författarens resultat. Detta gör att det känns logiskt att läsa boken och följa dess innehåll, men ovanstående gäller främst bokens avslutning. De tidigare undersökningar som används är i huvudsak sådana som går att jämföra över tiden, där det går att dra andra eller nya slutsatser, vilket även det upplevs, av mig, som logiskt.

Det som framgår av boken är att utvecklingen av datoranvändning inte direkt har medfört ökning av IKT-stött distansarbete. Men författaren har många explicita såväl som implicita följdfrågor och läsaren får inte alltid svar på dessa. Ibland tycks det vara nödvändigt att läsa ‘mellan raderna’. Det framgår dock att IKT kan vara en drivkraft och det krävs såväl en efterfrågan av att arbeta hemma (hos aktörerna), som att IKT används å den ordinarie arbetsplatsen för att IKT-stött distansarbete ska komma till stånd. Individerna har en avgörande betydelse som aktörer: de avgör om det ska bli distansarbete, och de väljer en teknik de behärskar. ”Tekniken är inte färdig förrän den är anpassad till distansarbetets vardag (s. 285).”

”Det är färre som ser distansarbete som nåogt självklart gott som bör understödjas (s. 351).” Intressant för mig är att tolkningen av distansarbete kan innebära att detä r mobilt arbete i stället för arbete i bostaden som kommer att vara distansarbete i framtiden (eller nutiden?). Vissa delar av boken tar upp aspekter som nästan kan tänkas vara, eller bli, science fiction – framtidsutsikter m.m. vilket ger boken en viss lyster och en attraktionsförmåga. ”Informationssamhället behöver kanske inte längre distansarbete bland sina retoriska figurer och idealbilder (s. 352).” Citatet är ett (av flera) intressant och roligt sätt att avsluta kapitel nio, anser jag, då det kan tolkas på många sätt och dessutom falsifiera vissa aspekter av avhandlingen. Det är bra att författaren diskuterar på vad distansarbete är en lösning.

Boken är intressant, men rörig. Författaren har uppenbarligen en fascination för ämnesområdet och försöker besvara alla frågor på en gång. Även om det är tydligt hänvisat genom boken var de flesta svaren på frågor är, så blir det ändå rörigt, då informationen är (åtminstone stundtals) nästan för övergripande och omfattande. Ändå är det en mycket bra bok, även om den nästan tycks skapa fler frågor efter att man har läst den – på grund av författarens implicita funderingar som man inte alltid får svar på – men det kanske bara är jag som uppfattar det så? Det gäller att genom boken läsa mellan raderna och dra egna slutsatser.

Referenslista

Sturesson, Lennart (2000). Distansarbete: teknik, retorik, praktik. Stockholm: Carlsson.


Ett svar to “Bokrecension: ”Distansarbete: teknik, retorik och praktik”, av: Lennart Sturesson – Recensent: Fredrik F. G. Granlund”

  1. […] Lennart Sturesson: ”Distansarbete: teknik, retorik och praktik” […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: