Bokrecension: John Fiske; Kommunikationsteorier – En introduktion. Recensent: Fredrik F. G. Granlund

Följande recension skrevs av undertecknad den 5 december 2002.

bokrecension:

John Fiske: Kommunikationsteorier – En introduktion.

Recensent: Fredrik F. G. Granlund

Den amerikanske författaren, mediekritikern och antikhandlaren John Fiske är verksam som professor Emeritus i Kommunikation- och kulturstudier vid University of Wisconsin-Madison (Department of Communication Arts), Division College of Letters and Science. Han undervisade tidigare vid Curtin University i Perth, och dessförinnan vid olika universitet i Storbritannien. Han är författare, eller medförfattare, till nio böcker och minst 100 akademiska artiklar.

I ”Kommunikationsteorier. En Introduktion” – den vitt spridda introduktionstexten till kommunikationsteorier – tar författaren upp, och redogör för, de stora auktoriteterna inom området och de viktigaste förhållningssätten inom kommunikationsfältet. Detta sker i kronologisk ordning från Shannon och Wavers kommunikationsteori till Saussures strukturella lingvistik och Peirce’s semiotik, med en uppsjö av andra modeller däremellan. Boken är en introduktion till kommunikationens inre funktioner och författaren försöker visa läsaren hur man kan studera kommunikation och varför man bör studera den.

Författaren redogör för kommunikationsteorins ursprung, de grundläggande teorierna, de viktigaste metoderna och hur Kommunikationsteorin utvecklats med tiden. Detta utvecklas ständigt med definitioner av de viktiga begrepp som tas upp och, enligt mitt tycke, pedagogiska utvecklingar om vad de grundläggande begreppen och de olika kommunikationsmodellerna egentligen innebär – men också hur de bör tolkas och användas. Det är en väldigt bra introduktion med överskådelig presentation av ämnet. Författaren ger frekvent exempel på olika analysmetoder för att få läsaren att se på kommunikationen med nya, kritiska ögon. Det är inte särskilt svårt att följa med i resonemangen som presenteras.

För att ge läsaren, vad jag antar är, en introduktion till ett helhetsperspektiv på kommunikationsteori, återspeglar bokens tematiska uppbyggnad två framträdande skolor inom ämnesområdet. Den första benämns som Processkolan; vilken ser kommunikation som överföring av meddelanden; och inriktas på hur sändare och mottagare kodar och avkodar. Den inriktar sig på handlingar; vad någon gör. Den andra benämns den semiotiska skolan, eftersom den ser kommunikation som skapande och utbyte av betydelser. Denna doktrin inriktas på hur meddelanden, eller texter, samverkar med människor för att skapa betydelser; och här innebär kommunikationsstuder att man studerar text och kultur. Den inriktar sig på kommunikationens funktioner.

Författaren redogör för de viktigaste perspektiven inom kommunikationsämnena, ger exempel på analysmetoder, med tydliggöranden av vad som fått kritik och varför, eller vilket som mottagits positivt och varför det mottagits på det sättet. Det finns en mängd överskådliga exempel och diagram/bilder för att förenkla läsningen. Detta ger texten en pedagogisk dimension. Eftersom boken är ämnad som en introduktion till kommunikationsteori presenterar den det mesta om det viktigaste inom området.

Kommunikationsmodellerna avlöser varandra i inledningen, vilket ger läsaren en helhetsbild, och de stundtals svåra begreppen förklaras – ofta i samband med diagram/bilder – för att sedan utvecklas eller användas efter hand i större, mer avancerade, sammanhang. Sedan övergår handlingen till något mer konkret text, som även den illustreras för att tydliggöra vad som menas med vad. Det var nästan svårt för mig att inte förstå vad författaren menade med något då allting är så grundläggande och tydligt förklarat. Det är onekligen svåra ord som stundtals används, men eftersom författaren förklarar dem så tydligt, och stundtals med illustrationer, är det inga problem att hänga med i resonemangen och förstå varför man har glädje av teorin ifråga i det verkliga livet. Förklaringarna är utmärkta och texten är relevant för den som har intresse, eller behov av, att förstå – eller åtminstone få en grundläggande förklaring till – kommunikation i teori och praktik.

Enligt min åsikt, efter en reflektion av bland annat bokens innehåll och dess subtitel, är boken antagligen riktad till den eller de som har det minsta intresse för kommunikation och hur den går till eller kan gå till – och varför den går till på det sättet. Jag har själv använt boken mer eller mindre frekvent som uppslagsverk eller teoriförankring vid produktion av text under snart fyra år vid högskolan i Skövde. Jag har också lagt märke till att flertalet lärare använder boken som referensmaterial i divergerande ämnen och likaså att studenter ofta använder den som referensmaterial vid uppsatsskrivning. Det är en klassisk grundbok för kommunikationsteori, fast förankrad i den akademiska världen som en viktig referens. Jag anser därför att dess målgrupp är mycket bred, men till största delen något begränsad till den akademiska världen.

Efter att ha använt boken till så mycket inom så många skilda ämnen under snart fyra års akademiska studier är det svårt att inte vara positivt inställd. Jag vet dessutom att boken verkligen används och att den då och då trycks i nya upplagor för att finna sin väg till nya läsare. Och visst är det något som säger mig att bokens värde är högt, synnerligen högt. Boken skrevs ursprungligen 1990 och är översatt till flertalet språk, men det leder mig till den enda kritik jag kan finna i sammanhanget. Har det kommit fler modeller, eller några nya idéer sedan boken ursprungligen skrevs? I så fall kan detta mycket välvara återtryckt i senare upplagor; men det är något jag inte kan uttala mig om eftersom jag personligen läst 1998 års upplaga. Men faktum återstår , bokens värde är mycket högt. Inte bara därför att den är i stort omlopp och har många läsare och ständigt trycks i nya upplagor, utan även därför att den är en introduktion, en pedagogisk sådan, till ett ämne som ständigt sker i världen och därför kräver förståelse. Jag tror inte man nödvändigtvis måste studera kommunikation för att ha glädje av boken, det räcker nog att utöva någon form av kommunikation och att ha ett visst intresse för att ha nytta av den.

Referenslista

Fiske, J. (1998). Kommunikationsteorier – En introduktion. Wahlström & Widstrand: Stockholm.


Ett svar to “Bokrecension: John Fiske; Kommunikationsteorier – En introduktion. Recensent: Fredrik F. G. Granlund”

  1. […] John Fiske: ”Kommunikationsteorier – En introduktion.”  […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: